Rekrytera stora skaror intellektuella[1][*]
Den 1 december 1939
1. I det långvariga och hänsynslösa
nationella befrielsekriget, i den stora kampen för att bygga upp
ett nytt Kina, måste kommunistiska partiet ha förmåga
att vinna de intellektuella, ty endast på detta sätt kommer
det att bli i stånd att organisera en mäktig kraft för
försvarskriget, organisera miljontals bönder, utveckla den revolutionära
kulturrörelsen samt bygga ut den revolutionära enhetsfronten.
Utan de intellektuellas deltagande är revolutionens seger omöjlig.
2. Vårt parti och vår armé
har under de tre senaste åren gjort sig avsevärd möda
att rekrytera intellektuella, och många revolutionära intellektuella
har tagits upp i partiet, armén, regeringsorganen, kulturrörelsen
och massrörelsen och sålunda breddat enhetsfronten. Detta är
ett stort framsteg. Men många av armékadrerna har ännu
inte de intellektuellas betydelse klar för sig, de betraktar dem
fortfarande med en viss fruktan och är även benägna att
diskriminera mot dem eller utestänga dem. Många av våra
utbildningsinstitut är alltjämt tveksamma mot att skriva in
unga studerande i stort antal. Många av våra lokala partiavdelningar
är fortfarande betänksamma mot att låta intellektuella
bli medlemmar. Allt detta beror på att de inte förstår
de intellektuellas betydelse för den revolutionära saken, skillnaden
mellan intellektuella i koloniala och halvkoloniala länder och i
kapitalistländer och skillnaden mellan de intellektuella som tjänar
godsägarna och bourgeoisin och de som tjänar arbetarklassen
och bönderna och inte heller inser allvaret i det läge i vilket
de borgerliga politiska partierna desperat konkurrerar med oss om de intellektuella
och i vilket även de japanska imperialisterna på alla möjliga
sätt söker att köpa upp kinesiska intellektuella eller
korrumpera deras hjärnor. Detta beror särskilt på att
de inte fattat den förmånliga omständigheten att vårt
parti och vår armé redan utvecklat en hård kärna
av välbeprövade kadrer och således är i stånd
att leda de intellektuella.
3. Från och med nu bör uppmärksamhet
därför ägnas åt följande:
a) Alla partiorganisationer i krigsområdena
och alla arméförband som leds av partiet bör rekrytera
intellektuella i stort antal till vår armé, utbildningsinstituten
och regeringsorganen. Vi bör använda olika sätt och
medel för att rekrytera alla intellektuella, som är villiga
att bekämpa Japan och som är ganska lojala, arbetar hårt
och kan uthärda svårigheter; vi bör ge dem politisk
skolning och hjälpa dem att stålsätta sig i krig och
arbete samt att tjäna armén, regeringen och massorna.
Vi bör bedöma var och en efter hans meriter och låta
de som fyller partiets krav för medlemskap ansluta sig till partiet.
Till de som inte är kvalificerade eller inte vill ansluta sig,
bör vi ha goda förhållanden i arbetet och ge dem ledning
i deras arbete tillsammans med oss.
b) När vi tillämpar politiken
att rekrytera intellektuella i stort antal, måste vi utan tvivel
noga se till att förhindra en infiltration av de element som
skickats av fienden och de borgerliga partierna och att utestänga
andra illojala element. Vi måste vara mycket noga med att hålla
sådana element utanför. De som redan smugit sig in i vårt
parti, armén eller regeringsorganen måste beslutsamt
men med urskiljning kammas ut på grundval av fällande bevis.
Men vi får inte av detta skäl misstro intellektuella som
är skäligen lojala, och vi måste hålla noggrann
vakt emot kontrarevolutionärernas falska angivelser emot oskyldiga
människor.
c) Vi bör ge passande arbete
åt alla intellektuella som är skäligen lojala och
nyttiga, och vi bör allvarligt skola dem politiskt och ge dem
ledning så att de under kampens långa förlopp steg
för steg övervinner sina svagheter, revolutioniserar sin
åskådning, identifierar sig med massorna samt smälter
samman med de äldre partimedlemmarna och kadrerna och med de
partimedlemmar som är arbetare och bönder.
d) Nödvändigheten av att
låta intellektuella delta i vårt arbete bör klargöras
för de kadrer, och särskilt för vissa kadrer inom vår
armés huvudstyrkor, vilka är motståndare till att
släppa in dem. Samtidigt bör vi arbeta effektivt på
att uppmuntra kadrer ur arbetar- och bondeklassen att studera hårt
och höja sin kulturella nivå. Sålunda kommer arbetar-
och bondekadrer att på en och samma gång bli intellektuella
medan de intellektuella samtidigt kommer att bli arbetare och bönder.
e) I huvudsak kan de principer som
ovan framlagts också tillämpas i kuomintangområdena
och i de områden som ockuperats avJapan, med undantag för
att då vi tar in intellektuella i partiet mer uppmärksamhet
måste ägnas graden av deras lojalitet, för att säkerställa
en ännu fastare partiorganisation i dessa områden. Vi bör
upprätthålla passande kontakter med det väldiga antal
partilösa intellektuella som sympatiserar med oss, och organisera
dem i den stora kampen för motstånd mot Japan och för
demokrati samt i kulturrörelsen och i enhetsfrontens arbete.
4. Alla våra partikamrater måste
förstå att en riktig politik gentemot de intellektuella är
en viktig förutsättning för seger i revolutionen. Det får
inte förekomma någon upprepning av den oriktiga hållning
till intellektuella som partiorganisationer på många orter
och i många arméförband lade sig till med under agrarrevolutionen;
proletariatet kan inte producera sina egna intellektuella utan hjälp
från de redan existerande intellektuella. Centralkommittén
hoppas att partikommittéer på alla nivåer och alla
partikamrater ska ägna denna fråga allvarlig uppmärksamhet.
NOTER
[*] Detta
var ett beslut som utarbetades för Kinas kommunistiska partis Centralkommitté.
[TILLBAKA]
[1] Termen
"intellektuella" gäller alla de som har mellanskole- eller högre
utbildning samt de som nått liknande utbildningsnivåer. De
innefattar universitets- och mellanskolornas lärare och personal,
universitets- och mellan-skolestuderande, bottenskollärare, fria
yrkesutövare, ingenjörer och tekniker, bland vilka de universitets-
och mellanskolestuderande intar en viktig ställning. [TILLBAKA]
| 1939 |
Ordförande
Mao Tse-tung |
|
