OM MARXISMEN-LENINISMEN-MAOISMEN OM MAOISTISKT FORUM maoistisktforum@yahoo.se
Marxistiska skrifter Andra skrifter Artiklar V.f. Sverige
- det Nya Peru
Video / Kultur NOTISER Dokument: engelska
& spanska
4 MARX

3 LENIN
2 ORDF. MAO

1

ORDF. GONZALO

Folkrörelsen Peru och tidskriften Sol Rojo

 

Sprid i basområdena kampanjerna för att sätta ned arrendeavgifterna, öka produktionen och "stödja administrationen och visa omsorg om folket"[*]

Den l oktober 1943

1. Eftersom tiden för höstskörden är inne måste de ledande organen i basområdena hemställa till partiorganisationerna och styrelseorganen på alla nivåer att kontrollera tillämpningen av vår politik för arrende-nedsättning. Varhelst den inte genomförts på allvar måste arrendena utan undantag sättas ned i år. Varhelst detta arbete inte gjorts grundligt, måste det göras grundligt i år. Partikommittéerna bör omedelbart utge direktiv grundade på Centralkommitténs jordbrukspolitik och anpassade till de lokala betingelserna, och de bör i första hand inspektera några byar, välja ut goda exempel och använda dem till att påskynda arbetet på andra orter. Samtidigt bör pressen innehålla ledare om arrendenedsättning och reportage om goda exempel. Eftersom arrendenedsättningen är en böndernas masskamp, bör partidirektiv och styrelsedekret vägleda och hjälpa den i stället för att försöka tilldela massorna förmåner. Det är felaktigt att tilldela massorna arrendenedsättningar som förmåner i stället för att resa dem till att uppnå dessa genom sina egna aktioner, och resultaten blir inte hållbara. Bondeorganisationer bör bildas eller återupprättas i kampen för arrendenedsättning-ar. Administrationens ståndpunkt bör vara att den ska genomföra dekretet om arrendenedsättning och se till att såväl godsägarnas som arrendatorernas intressen beaktas. Nu då basområdena har minskat i omfång är det viktigare än någonsin under de senaste sex åren för partiet att vinna massorna där genom tålmodigt, samvetsgrant och grundligt arbete och dela deras väl och ve. Om vi under denna höst kontrollerar i vilken mån politiken har genomförts och grundligt utför uppgiften att åstadkomma arrendenedsättning, kommer vi att bli i stånd att väcka böndernas initiativ och att under det kommande året intensifiera vår kamp mot fienden och ge fart åt produktionskampanjen.

2. I basområdena bakom fiendens linjer har de flesta kadrerna ännuinte lärt sig hur de ska få personalen i partiets och administrationens organ samt trupperna och folket (alla, män och kvinnor, gamla och unga, soldater och civila och folk i allmän och privat tjänst) att sätta i gång produktion i stor omfattning. Under denna höst och vinter måste partikommittén, administrationen och armén i varje basområde göra sig redo att nästa år sätta i gång en stor, hela området omfattande produktionskampanj, som innefattar såväl allmän som privat drift av jordbruk, industri, hantverk, transport, kreaturskötsel och handel, med huvudvikten på jordbruk — en kampanj för att övervinna svårigheterna genom våra egna ansträngningar (parollen "tillräckligt med mat och kläder" bör tills vidare inte ställas annorstädes än i gränsområdet Shen-si—Kansu—Ningsia). Det bör finnas planering hushåll för hushåll och ömsesidig hjälp i arbetet (bekant som lag för arbetsbyte i norra Shensi och tidigare som plöjningslag eller arbetsgrupper för ömsesidig hjälp i de forna röda områdena i Kiangsi). Arbetshjältar bör belönas och tävlan i produktion användas. Kooperativ som betjänar massorna bör främjas. På det finansiella och ekonomiska området bör parti- och administrationspersonal på härads- och distriktsnivå ägna nio tiondelar av sin energi åt att hjälpa bönderna att öka produktionen och endast en tiondel åt att ta upp skatter av dem. Om vi gör oss möda med den första uppgiften, blir den andra lätt. Under nuvarande krigsförhållanden måste alla organisationer, skolor och arméförband göra stora ansträngningar att odla grönsaker, föda upp grisar, samla ved, göra träkol, utveckla hantverket och odla en del av den spannmål de behöver för sin försörjning. Förutom att utveckla den kollektiva produktionen i alla grupper, såväl små som stora, bör vi uppmuntra varje enskild individ (utom de som tillhör armén) att på fritid syssla med något slag av jordbruks- eller hantverksproduktion (men inte handel), vars avkastning han kan behålla för egen del. Utbildningskurser omfattande sjuttio dagar bör ordnas i grönsaksodling och svinuppfödning samt för att lära kockarna bättre matlagning. Vikt bör läggas vid sparsamhet, slöseri bekämpas och korruption förbjudas i alla parti-, administrations- och arméorgan. På alla nivåer bör den ledande personalen i parti-, administrations- och arméorgan och i skolorna behärska alla de färdigheter som krävs för att leda massorna i produktionen. Ingen som underlåter att noga studera produktionen kan betraktas som en god ledare. Varje soldat eller civilperson, som inte tar produktionen på allvar och som tycker om att äta men inte tycker om att arbeta, kan inte anses som en god soldat eller god medborgare. Partimedlemmar i byarna, som inte är bortdragna ur produktionen, bör inse att ett av villkoren för att bli en förebild bland massorna är att arbeta bra för att öka produktionen. I kampanjen för produktionen är det felaktigt att anlägga en konservativ och rent finansiell synpunkt, som koncentrerar sig på inkomster och utgifter men försummar den ekonomiska utvecklingen. Det är fel att en handfull administrationsfunktionärer gnor med att samla in spannmål och skatter, pengar och livsmedel så att de försummar att organisera den väldiga arbetskraft som finns i partiets, administrationens och arméns samt i folkets djupa led i en masskampanj för produktion. Det är fel att enbart kräva spannmål och pengar av massorna (som Kuomintang gör), utan att göra alla ansträngningar för att hjälpa dem att öka produktionen. Det är fel att ha några ekonomiska avdelningar som organiserar ett litet antal människor för produktion och försummar att sätta i gång omfattande masskampanjer för produktion. Det är fel att anse det vanhedrande eller själviskt av kommunister på landsbygden att syssla med hushållsproduktion för att underhålla sina familjer eller för kommunister i administrationsorgan och skolor att syssla med privat produktion på fritid för att förbättra sina egna levnadsvillkor, ty all sådan verksamhet är i den revolutionära sakens intresse. Det är fel att enbart mana folk i något basområde att utstå umbäranden i den bittra kampen utan att uppmuntra dem att öka produktionen och därigenom försöka förbättra sina materiella förhållanden. Det är fel att betrakta kooperativerna såsom koncerner för att göra pengar, vilka drivs till fromma för ett litet antal funktionärer, eller som butiker som drivs av administrationen och inte som ekonomiska organ drivna av och för massorna. Det är fel att inte införa de förebildliga arbetsmetoder som används av en del av jordbrukets ar-betshjältar i gränsområdet Shensi—Kansu—Ningsia (dvs ömsesidig hjälp i arbetet, upprepad plöjning, ofta upprepad luckring och riklig gödsling) under förevändning att dessa metoder inte kan tillämpas i vissa basområden. Det är fel att i produktionskampanjer lägga över produktionsuppgiften på ledarna för de lokala avdelningar, som har hand om den ekonomiska utvecklingen, arméns provianteringschefer eller administrationschefer i regerings- och andra organ, i stället för att försäkra sig om att de ledande kadrerna själva tar ansvaret och personligen deltar, att den ledande gruppen ser till att bli nära förbunden med massorna och att allmänna uppmaningar kombineras med särskild och specifik vägledning, att undersökningar och studier företas och företräde ges åt det som är pressande och viktigt, att ansträngningar görs för att dra in varenda en i produktionen — män och kvinnor, unga och gamla och till och med dagdrivarna — att kadrer utbildas och massorna får skolning. Under nu rådande förhållanden är arbetskraftens organisering nyckeln till ökad produktion. I varje basområde är det, även under nuvarande krigsförhållanden, möjligt och allt i genom nödvändigt att organisera den arbetskraft som representeras av tiotusentals män och kvinnor i partiet, på förvaltningskontoren och i armén och hundratusentals människor för produktionssyften (dvs att på frivillighetens grund organisera alla människor som är i stånd att utföra deltids- eller fulltids arbete, att använda formerna planering hushåll för hushåll, lag för arbetsbyte, transportlag, arbetsgrupper för ömsesidig hjälp eller kooperativer och att hålla sig till principen om byte av lika värden). Kommunistiska partiets medlemmar måste skaffa sig ett fullständigt grepp om alla principer och metoder för att organisera arbetskraften. Arrendenedsättningar, allmänt och grundligt genomförda i alla basområden i år, kommer att stimulera till en bred produktionsökning nästa år. Och den stora produktionskampanj som nästa år ska bedrivas av partiet och administrationen, soldater och civila, män och kvinnor, gamla och unga för att öka tillgången på spannmål och andra förnödenheter och som förberedelse mot naturkatastrofer, kommer att lägga den materiella grunden för de antijapanska basområdenas fortsatta vidmakthållande. I annat fall kommer vi att möta allvarliga svårigheter.

 

3. För att partiet, administrationen och armén ska vara ett med folket i utvecklingen av kampen mot japanerna och av produktionskampanjen under nästa år, bör partikommittéerna och de ledande administrations- och arméorganen i varje basområde förbereda sig att under det kommande månårets första månad sätta i gång en omfattande masskampanj för att "stödja administrationen och visa omsorg om folket" och för att "stödja armén och ge förmånsbehandling åt familjerna till soldater som kämpar mot japanerna". Trupperna bör offentligen förnya sitt löfte att "stödja administrationen och visa omsorg om folket", hålla möten för självkritik, ordna sammankomster med ortsbefolkningen (till vilka också representanter för parti- och administrationsorganen på orten bör inbjudas) och be om ursäkt och ge ersättning för varje tidigare inkräktande på massornas intressen. Under ledning av parti-, administrations- och massorganisationerna på orten bör massorna å sin sida offentligen förnya sitt löfte att stödja armén och ge förmånsbehandling åt familjer till soldater som bekämpar japanerna och bör sätta igång en eldig kampanj för hälsningar och gåvor till arméförbanden. Under dessa kampanjer bör armén å sin sida och partiet och administrationen å sin grundligt undersöka de brister och misstag som förekommit under 1943 och bör beslutsamt rätta dem under 1944. Från och med nu bör sådana kampanjer sättas i gång överallt under varje månårs första månad och medan de pågår bör löftena att "stödja administrationen och visa omsorg om folket" och "stödja armén och ge förmånsbehandling åt familjerna till soldater som kämpar mot japanerna" läsas upp gång efter annan, och det bör förekomma upprepad självkritik inför massorna för varje egenmäktigt uppträdande av trupperna i basområdena gent emot partiets eller administrationens personal eller mot civilbefolkningen eller av varje brist på omsorg om soldaterna som visats av partiets eller administrationens personal eller av civila (varje part bör kritisera sig själv och inte andra parten) på det att dessa brister och misstag ska bli grundligt rättade.

 

NOTER

 

[*] Detta interna partidirektiv skrevs för Kinas kommunistiska partis Centralkommittés räkning.[TILLBAKA]

1943 Ordförande Mao Tse-tung