OPERATIONSPLANEN FÖR PEIPING-TIENTSINFÄLTTÅGET[*][1]

11 december 1948

1. De fientliga trupperna i Changchiakou, Hsinpao-an och Huailai och i hela området Peiping, Tientsin, Tangku och Tangshan — med undantag för några få enheter sådana som vissa divisioner ur 35., 62. och 94. kårerna, vilka fortfarande besitter en tämligen hög stridsduglighet då det gäller försvar av befästa positioner — har inte mycken offensivanda. De är som fåglar som skräms redan av klangen från en bågsträng. Detta är alldeles särskilt fallet sedan ni ryckte fram söder om Stora muren. Ni bör under inga förhållanden överskatta fiendens stridsduglighet. En del av våra kamrater har fått svida för att de överskattat fiendens stridsduglighet, men de har kommit fram till en riktig uppfattning efter att ha blivit kritiserade. Fienden är definitivt omringad både vid Changchiakou och Hsinpao-an och kommer troligen att finna det mycket svårt att bryta sig ut och komma undan. Omkring halva 16. kåren har snabbt utplånats. Fiendens 104. kår vid Huailai har brådskande flytt söderut och kommer sannolikt att utplånas i dag eller i morgon. Sedan detta skett ska ni vara redo att sända 4. kolonnen från sydväst[2] till nordöst att avskära förbindelsen mellan Nankow och Peiping. Vi tror att detta kanske inte blir så lätt att genomföra, ty antingen kommer 94. kåren och resterna av 16. kåren snabbt att dra sig tillbaka till Peiping, eller också kommer 94., 16. och 92. kårerna att koncentreras i Nankow—Changping—Shaochenområ-det för gemensamt försvar. Men denna förflyttning av vår 4. kolonn kommer att direkt hota Peipings nordvästra och norra förstäder och låsa fast dessa fientliga styrkor så att de icke vågar röra sig ur stället. Om de skulle våga gå längre västerut för att förstärka 35. kåren, kunde vi antingen omedelbart skära av deras reträtt eller inleda en direkt attack mot Peiping. Därför kommer de sannolikt inte att våga sig längre västerut. Den armé i norra Kina, som kommenderas av Yang Teh-chih, Lo Jui-ching och Keng Piao, använder 9 divisioner till att omringa 3 divisioner av fiendens 35. kår, detta är absolut överlägsenhet. De har föreslagit att utplåna dessa fientliga divisioner vid ett tidigt datum, men vi avser att be dem att icke angripa tills vidare för att vilseföra fienden vid Peiping och Tientsin och göra det svårt för honom att besluta sig för att fly sjövägen. De har använt 2 kolonner till att omringa 35. kåren och l kolonn till att hejda 104. kåren och har slagit tillbaka bägge dessa fiendestyrkor.

2. Vi går nu med på att ni omedelbart sänder 5. kolonnen till närheten av Nankow för att hota fienden i Peiping, Nankow och Huaijou från nordöst. Denna kolonn ska stanna där så att er 4. kolonn senare (om cirka 10 eller 15 dagar, det vill säga när armén i Nordkina, som kommenderas av Yang Teh-chih, Lo Jui-ching och Keng Piao har förintat 35. kåren) kan avlösas för tjänstgöring i öster. Var därför vänlig att beordra 5. kolonnen att fortsätta sin marsch mot väster i dag.

3. Den 3. kolonnen bör på inga villkor gå till Nankow utan ska, i överensstämmelse med vårt telegram av den 9, bege sig till området öster om Peiping och söder om Tunghsien för att hota Peiping från öster och tillsammans med 4., 11. och 5. kolonnerna slå en ring kring staden.

4. Men vårt verkliga mål är icke att först omringa Peiping utan i stället att först omringa Tientsin, Tangku, Lutai och Tangshan.

5. Vi beräknar att era 10., 9., 6. och 8. kolonner, er artillerikolonn och er 7. kolonn ska vara samlade i området runt Yutien omkring den 15 december. Vi föreslår att ni under de få dagarna mellan 20 och 25 december förflyttar er i blixttempo och använder de 6 kolonnerna — den 3. (som ska marschera österut från Peipings östra förstäder) samt den 6., 7., 8., 9. och 10. — till att omringa fienden vid Tientsin, Tang-ku, Lutai och Tangshan, förutsatt att hans läge vid dessa punkter förblir i stort detsamma som nu. Metoden är att placera 2 kolonner runt Wuching — vid Langfang, Hosiwu och Yangtsun — och använda 5 kolonner som kilar, som ska drivas in mellan de fientliga ställningarna vid Tientsin, Tang-ku, Lutai, Tangshan och Kuyeh och så skära av kontakterna mellan de fientliga styrkorna. Alla dessa kolonner bör bygga dubbelriktade blockeringspositioner för att försäkra sig om att fienden inte kan undkomma. Sedan bör de vila och konsolidera sina styrkor och, sedan de blivit utvilade, angripa och utplåna några små fientliga grupperingar. Under tiden bör 4. kolonnen förflytta sig från nordväst till öster om Pei-ping. Innan 4. kolonnen börjar röra på sig bör armén i Nord-kina, som kommenderas av Yang Teh-chih, Lo Jui-ching och Keng Piao, utplåna fienden i Hsinpao-an. I enlighet med förutsättningar bör i öster inga ansträngningar sparas för att först utplåna fienden i Tangku och få kontroll över denna havshamn. Om dessa två punkter, Tangku (den viktigaste) och Hsinpao-an, erövras kommer ni att ha initiativet på hela schackbrädet. De ovan nämnda dispositionerna innebär i verkligheten en fullständig omringning av fienden i Chang-chiakou, Hsinpao-an, Nankow, Peiping, Huaijou, Shunyi, Tunghsien, Wanping (Chohsien och Lianghsiang har intagits), Fengtai, Tientsin, Tangku, Lutai, Tangshan och Kaiping.

6. Denna metod är i stort sett densamma som den ni använde i striderna längs linjen Ihsien, Chinchow, Chinhsi, Hsingcheng, Suichung, Shanhaikuan och Luanhsien.[3]

7. Under två veckor räknat från i dag (11—25 december) är grundprincipen att omringa utan att angripa (i fråga om Changchiakou och Hsinpao-an) och, i några fall, att avskära utan att omringa (i fråga om Peiping, Tientsin och Tungchow att företa endast en strategisk omringning och avskära förbindelserna mellan de fientliga styrkorna men icke att företa en taktisk omringning) för att invänta fullbordandet av våra dispositioner och sedan utplåna de fientliga styrkorna den ena efter den andra. Särskilt viktigt är att ni icke utplånar alla de fientliga styrkorna vid Changchiakou, Hsinpao-an och Nankow emedan detta skulle tvinga fienden öster om Nan-kow till ett snabbt beslut om flykt. Var vänliga försäkra er om att ni förstår denna synpunkt.

8. För att icke driva Chiang Kai-shek till att snabbt besluta sig för att skeppa sina trupper i Peiping—Tientsinområdet söderut sjövägen, kommer vi att beordra Liu Po-cheng, Teng Hsiao-ping, Chen Yi och Su Yu, att, sedan de utplånat Huang Weis armé, spara återstoden av Tu Yu-mings arméer under Chiu Ching-chuan, Li Mi och Sun Yuan-ling (av vilka redan omkring hälften förintats) och att under två veckor icke vidtaga några åtgärder för dessas slutliga förintelse.

9. För att hindra fienden att fly mot Tsingtao kommer vi att beordra våra trupper i Shangtung att samla vissa styrkor för att kontrollera Gula floden nära Tsinan och att vidta förberedelser längs Tsingtao—Tsinanbanan.

10. Det består små eller inga möjligheter för att fienden ska fly mot Hsuchow, Chengchow, Sian eller Suiyuan.

11. Vårt huvudsakliga eller enda bekymmer är att fienden skulle kunna fly sjövägen. Därför ska den allmänna metoden under de närmaste två veckorna vara att omringa utan att angripa eller att avskära utan att omringa.

12. Denna plan går långt utöver vad fienden väntar sig och det kommer att vara mycket svårt för honom att urskilja vad det rör sig om innan ni är färdiga med era avslutande dispositioner. För närvarande kalkylerar fienden troligen med att ni ska angripa Peiping.

13. Fienden underskattar alltid vår armés energi och överskattar sin egen styrka ehuru han samtidigt är lik en fågel som skräms bara han hör klangen av en bågsträng. Fienden vid Tientsin och Peiping kommer aldrig att vänta sig att ni ska vara i stånd att fullborda de ovan nämnda dispositionerna till den 25 december.

14. För att fullborda dessa dispositioner till den 25 december bör ni under de närmaste två veckorna inspirera era trupper att inte akta på trötthet, att inte frukta förluster och inte sky kyla och hunger. Sedan dessa dispositioner verkställts kan de vila och konsolidera sig och ta tid på sig innan de går till angrepp.

15. Angreppen ska komma i ungefär följande turordning: det första, Tangku—Lutaiavsnittet; det andra, Hsinpao-an; det tredje, Tangshanavsnittet; det fjärde, Tientsin och Chi-angchiakouavsnitten och, till slut, Peipingavsnittet.

16. Vilka är era synpunkter på denna plan? Vilka brister har den? Möter det några svårigheter att genomföra den? Var vänliga begrunda allt detta och svara telegrafiskt.

NOTER

[*] Detta var ett telegram som skrevs för Revolutionära militärkommissionen i Kinas kommunistiska partis Centralkommitté och adresserades till Lin Piao, Lo Jung-huan och andra kamrater. Peiping—Tientsinfälttåget var det sista av de tre stora fälttågen av avgörande betydelse för det kinesiska Folkets Befrielsekrig. I denna kampanj utplånade eller reorganiserade vi över 520 000 man av Kuomintangs trupper, befriade de viktiga städerna Peiping, Tientsin och Changchiakou samt avslutade i stort sett striderna för Nord-kinas befrielse. Den operationsplan för fälttåget som kamrat Mao Tse-tung framlade i telegrammet, genomfördes till alla delar i praktiken.[TILLBAKA]

[1]Peiping—Tientsinfälttåget genomfördes av Nordöstra fältarmén och två arméer ur Folkets Befrielsearmé i Nordkina under befäl av Lin Piao, Lo Jung-huan, Nieh Jung-chen och andra kamrater. Det inleddes tidigt i december 1948 omedelbart efter det segerrika avslutande av Liaohsi—Shenyangfälttåget i nordöst. I enlighet med kamrat Mao Tse-tungs instruktion svepte Nordöstra fältarmén, så snart den segerrikt genomfört sin uppgift att befria hela nordöstra Kina, söderut över Stora muren och förenade sig med Folkets Befrielsearmé i Nordkina i samordnade aktioner för att omringa och utplåna kuomintangtrupperna i norra Kina. Högeligen förskräckta över Folkets Befrielsearmés seger i nordöst avkortade de till över 600.000 man uppgående kuomintangtrupperna, som stod under befäl av Fu Tso-yi överbefälhavare för Kuomintangs högkvarter för "banditernas undertryckande" i Nordkina, sina försvarslinjer i avsikt att fly söderut sjövägen eller västerut till provinsen Suiyuan. Vår armé som förflyttade sig i blixtfart skar isär de fientliga styrkorna och omringade dem vid fem olika befästa punkter — Peiping, Tientsin, Chang-chiakou, Hsinpao-an och Tangku — och stängde därigenom deras flyktvägar söder- och västerut. Den 22 december blev fiendens huvudstyrka vid Hsinpao-an (högkvarter för hans 35. kår och 2 divisioner) omringad och utplånad. Den 24 togs Changchiakou, och ett kårhögkvarter och 7 divisioner ur fiendens 11. armé, i allt över 54.000 man, utplånades. Den 14 januari 1949 öppnade våra trupper som omringade Tientsin en allmän offensiv mot staden sedan Chen Chang-Chieh, som förde befälet över den fientliga garnisonen, vägrat att kapitulera Staden befriades efter 29 timmars bittra strider, den till 130.000 man uppgående fientliga garnisonen förintades och Chen Chang-chieh togs tillfånga. Som resultat härav blev de till över 200 000 man uppgående fientliga trupper som utgjorde Peipings garnison tätt omringade av våra trupper och deras öde var beseglat. Till följd av våra bemödanden att vinna dem över på vår sida accepterade fiendens av general Fu Tso-yi kommenderade garnison i Peiping fredlig reorganisation. Den 31 januari marscherade våra trupper in i Peiping, staden proklamerades vara befriad på fredlig väg, Peiping—Tientsinfälttåget hade forts till ett segerrikt slut. Den fientliga garnisonen i Tangku, över 50.000 man, flydde sjövägen. Eljest blev samtliga kuomin-tangtrupper på denna krigsskådeplats, över 520.000 man, försatta ur aktion och reorganiserade av vår armé. I september 1949 deklarerade kuomintangtrupperna i provinsen Suiyuan telegrafiskt att de revolterat och gått över på folkets sida samt var villiga att acceptera reorganisation.[TILLBAKA]

[2] Därmed avses området sydväst om Nankow.[TILLBAKA]

[3]I september 1948 använde Nordöstra fältarmén, som då opererade längs järnvägen Peiping—Liaoning, metoden att först sätta in en del av sina trupper till att omringa och skära isär de fientliga förbanden och sedan utplåna dem det ena efter det andra Metoden avsåg att hindra de fientliga styrkorna i Ihsien, Chm-chow, Chinhsi, Hsingcheng, Suichung, Shanhaikuan, Luanhsien och Changli, samtliga orter belägna längs den nyss nämnda järnvägslinjen, att dra samman sina linjer och koncentrera sina styrkor.[TILLBAKA]