OM MARXISMEN-LENINISMEN-MAOISMEN OM MAOISTISKT FORUM maoistisktforum@yahoo.se
Marxistiska skrifter Andra skrifter Artiklar V.f. Sverige
- det Nya Peru
Video / Kultur NOTISER Dokument: engelska
& spanska
4 MARX

3 LENIN
2 ORDF. MAO

1

ORDF. GONZALO

Folkrörelsen Peru och tidskriften Sol Rojo

FREDSVILLKOREN MÅSTE INNEFATTA BESTRAFFNING AV DE JAPANSKA KRIGSFÖRBRYTARNA OCH KRIGSFÖRBRYTARNA I KUOMINTANG
- UTTALANDE AV TALESMANNEN FÖR KINAS KOMMUNISTISKA PARTI

5 februari 1949

Det uttalande i frågan om fredsförhandlingarna som den 28 januari gjordes av talesmannen för Kinas kommunistiska parti besvarades den 31 januari av en talesman för den reaktionära landsförrädiska kuomintangregeringen. I sitt svar kom talesmannen för den reaktionära landsförrädiska kuomintangregeringen med spetsfundigheter i de punkter som tagits upp av talesmannen för Kinas kommunistiska parti. Beträffande Kinas kommunistiska partis krav, att den reaktionära landsförrädiska kuomintangregeringen ska vara ansvarig för att på nytt häkta Yasuji Okamura, den främste förbrytaren i den japanska invasionen i Kina, överlämna honom till Folkets Befrielsearmé, hålla de övriga japanska krigsförbrytarna i förvar och hindra dem att undkomma, sade Kuomintangs talesman: "Detta är en juridisk fråga. Den har inget som helst med fredsförhandlingarna att göra, än mindre kan den göras till en förutsättning för fredsförhandlingar.'' Angående Kinas kommunistiska partis krav, att den reaktionära landsförrädiska kuomintangregeringen ska vara ansvarig för att häkta Chiang Kai-shek och andra krigsförbrytare, sade Kuomintangs talesman: "För verklig fred bör inga förhandsvillkor påtvingas." Han tillade att Kinas kommunistiska partis talesmans uttalande "icke tydde på en tillräckligt allvarlig inställning" och dessutom "orsakade förvecklingar". Till detta förklarar talesmannen för Kinas kommunistiska parti: Så nyss som den 28 januari var vår inställning verkligen inte tillräckligt allvarlig så till vida att vi fortfarande talade om den reaktionära landsförrädiska kuo-mintangregeringen som en regering. Existerar verkligen denna så kallade "regering" ännu? Existerar den i Nanking? Det finns inte längre något statligt förvaltningsorgan i Nanking. Existerar den i Canton? Det finns ingen statlig förvaltningschef i Canton. Existerar den i Shanghai? Det finns varken ett statligt förvaltningsorgan eller en förvaltningsledare i Shanghai. Existerar den i Fenghua? I Fenghua finns endast en bluffpresident som redan meddelat att han "avgått", något annat finns inte. Därför borde vi, allvarligt talat, inte ha betraktat den som en regering. Den är, i bästa fall, en hypotetisk eller symbolisk regering. Låt oss vidare anta att det finns en dylik symbolisk "regering" och att det finns en talesman som kan tala för denna "regering". I så fall borde dess talesman inse att denna hypotetiska, symboliska, reaktionära, landsförrädiska kuomintangregering inte lämnat minsta bidrag till åstadkommande av fredsförhandlingar utan faktiskt förorsakat ändlösa förvecklingar. Orsakade ni exempelvis inte förvecklingar genom att plötsligt förklara Yasuji Okamura icke skyldig vid en tidpunkt då ni var så angelägna om förhandlingar? Förorsakade ni inte ytterligare förvecklingar genom att sända honom till Japan tillsammans med 260 andra japanska krigsförbrytare sedan Kinas kommunistiska parti krävt att han skulle häktas på nytt? Vem är det som styr Japan i dag? Kan det sägas att det är det japanska folket och inte imperialisterna som styr Japan? Japan är ett ställe som ni älskar så högt att ni tror att de japanska krigsförbrytarna ska åtnjuta större trygghet och bekvämlighet och få en tillbörligare behandling där än i de områden ni härskar över. Är det en juridisk fråga? Och varför har denna juridiska fråga uppkommit? Har ni verkligen glömt att de japanska aggressorerna bekämpade oss i åtta hela år? Har inte denna fråga något som helst med fredsförhandlingarna att göra? När Kinas kommunistiska parti den 14 januari framlade sina åtta villkor för fredsförhandlingar, hade Yasuji Okamura ännu inte frikänts och frigivits. Detta skedde först den 26 januari, och därför bör frågan tas upp, ty den har förvisso samband med fredsförhandlingarna. Den 31 januari lydde ni MacArthurs order och sände 260 japanska krigsförbrytare till Japan tillsammans med Yasuji Okamura, och därmed fick saken ännu starkare samband med fredsförhandlingarna. Varför anhåller ni om fred? Därför att ni har lidit nederlag i kriget. Och varför har ni lidit nederlag? Därför att ni började ett inbördeskrig mot folket. Och när började ni detta inbördeskrig? Efter den japanska kapitulationen. Och mot vem började ni detta krig? Mot Folkets Befrielsearmé och folkets befriade områden, som hade gjort utomordentliga insatser i försvarskriget mot Japan. Och med vilka medel har ni fört inbördeskriget? Förutom den amerikanska hjälpen har era medel utgjorts av de män ni rövat bort och de värden ni plundrat från folket i områdena under ert välde. Det kinesiska folkets stora avgörande kamp mot de japanska aggressorerna var inte väl över, det yttre kriget var inte väl slut, förrän ni började detta inbördeskrig. Ni blev slagna och ni begärde förhandlingar, men plötsligt förklarade ni den främste japanske krigsförbrytaren Yasuji Okamura icke skyldig. Och vi hade inte väl protesterat och krävt att ni skulle sätta honom i fängelse igen och vara beredda att överlämna honom till Folkets Befrielsearmé, förrän ni brådskande sände honom till Japan tillsammans med 260 andra japanska krigsförbrytare. Herrar i den reaktionära landsförrädiska kuomintangregeringen, denna er handling är alltför oresonlig och en allt för stor kränkning av folkets vilja. Vi har nu mycket medvetet lagt ordet "landsförrädiska" till er titel, och det bör ni acceptera. Er regering har länge varit landsförrädisk och det var endast för korthetens skull som vi ibland utelämnade ordet. Nu kan vi inte längre utelämna det. Till alla de förräderibrott ni begått i det förgångna har ni nu begått ytterligare ett, och ett mycket allvarligt sådant, som måste diskuteras vid mötet för fredsförhandlingar. Vare sig ni kallar detta att orsaka förvecklingar eller icke, måste saken diskuteras. Och eftersom det hände efter den 14 januari och inte var med i de åtta villkor vi ursprungligen framlade, anser vi det nödvändigt att till det första villkoret foga en ny punkt: bestraffning av de japanska krigsförbrytarna. Det första villkoret innehåller sålunda nu tvenne punkter: a) bestraffning av de japanska krigsförbrytarna och b) bestraffning av inbördeskrigsförbrytarna. Vi är berättigade att tillägga denna nya punkt, det motsvarar viljan hos folket i hela landet. Folket i hela landet kräver att de japanska krigsförbrytarna ska bestraffas. Till och med inom Kuomintang finns många som tycker att det är både naturligt och riktigt att bestraffa såväl Yasuji Okamura och andra japanska krigsförbrytare som Chiang Kai-shek och andra inbördeskrigsförbrytare. Vare sig ni säger att vi menar allvar med freden eller ej, frågan om dessa två typer av krigsförbrytare måste bli föremål för förhandlingar och bägge typerna måste straffas. I fråga om vårt krav, att ni innan förhandlingarna börjar ska arrestera en hop inbördeskrigsförbrytare och hindra dem att fly, anser ni att "inga förhandsvillkor bör påtvingas". Herrar i den reaktionära, landsförrädiska kuomintangregeringen, detta är inte ett förhandsvillkor utan ett krav som är en naturlig följd av att ni godtar villkoret beträffande krigsförbrytarnas bestraffning såsom grundval för förhandlingarna. Vi instruerade er att häkta dem därför att vi befarade att de skulle fly. För närvarande, när vi ännu inte är färdiga med förberedelserna för förhandlingarna, är ni patetiskt angelägna om att förhandla och är rolösa därför att ni har för mycken fritid. Av det skälet har vi tilldelat er en rimlig arbetsuppgift. Dessa krigsförbrytare måste häktas. De måste häktas även om de flyr till jordklotets mest avlägsna vrår. Eftersom ni allesammans är den plågade mänsklighetens av oändlig medömkan och barmhärtighet fyllda frälsare, eftersom ni önskar "förkorta kriget", "lindra folkets lidanden" och "ställa folkets räddning såsom det viktigaste av allt", och efter som ni är storsinta människor, bör ni inte beskydda de som är ansvariga för nedslaktningen av miljoner av era landsmän. Får man döma av er beredvillighet att godtaga bestraffningen av krigsförbrytarna såsom en del av grundvalen för förhandlingar, tycks ni inte ha mycket till övers för dessa varelser. Men eftersom ni förklarar att ni finner det ganska svårt att häkta dem omedelbart — nåväl, hindra dem då att fly; ni får under inga förhållanden låta dessa varelser rymma sin väg. Föreställ er bara, mina herrar, sedan ni har gjort er allt besvär med att sända en delegation att med oss diskutera frågan om bestraffning av dessa krigsförbrytare, vad ska vi tala om därest det visar sig att de har kommit undan? Vilken förlust av ansikte för herrarna i er delegation! Hur skulle ni då visa er "synnerligen uppriktiga fredsvilja"? Hur skulle ni, mina herrar, då kunna bevisa att ni verkligen vill "förkorta kriget", "lindra folkets lidanden" och "ställa folkets räddning såsom det viktigaste av allt" och att ni inte alls är hycklare? Kuomintangs talesman pratade också en massa annat strunt. Sådant strunt kan inte lura någon och vi anser onödigt att besvara det. Ni herrar i den hypotetiska, symboliska, reaktionära och landsförrädiska kuomintang-"regeringen" (lägg märke till att ordet regeringen står inom anföringstecken) i Nanking eller Canton eller Fenghua eller Shanghai! Om ni tycker att den inställning som kommer till uttryck i detta uttalande återigen icke är allvarlig nog, så var vänliga att ursäkta oss, för det är den enda inställning vi kan ta till er.


1949 Ordförande Mao Tsetung