TAL TILL FÖRBEREDANDE KOMMITTÉN FÖR DEN NYA POLITISKA RÅDGIVANDE KONFERENSEN

15 juni 1949

Meddelegater, i dag håller Förberedande kommittén för vår Nya politiska rådgivande konferens[1] sitt inledande sammanträde. Denna kommitté har till uppgift att slutföra alla nödvändiga förberedelser till och snabbt sammankalla den Nya politiska rådgivande konferensen, som ska bilda den demokratiska koalitionsregeringen för att leda folket i hela landet till att så snabbt som möjligt undanröja alla kuomintangreak-tionens återstående styrkor och ena hela Kina och till att systematiskt och steg för steg genomföra ett landsomfattande uppbygge på politikens, ekonomins och kulturens områden samt av landets försvar. Detta är vad folket i hela landet väntar att vi ska göra, och vi måste göra det.

Den l maj 1948[2] föreslog Kinas kommunistiska parti folket i hela landet att sammankalla den Nya politiska rådgivande konferensen. Förslaget fick ett snabbt gensvar från de demokratiska partierna, folkorganisationerna och demokratiska personligheter ur alla skikt över hela Kina samt från de nationella minoriteterna i landet och från utlandskineserna. Kinas kommunistiska parti, folkorganisationerna, de demokratiska personligheterna i alla skikt, de nationella minoriteterna och utlandskineserna anser allesammans att vi måste störta imperialismens, feodalismens, byråkratkapitalismens och kuomintangreaktionärernas välde, inkalla en politisk rådgivande konferens med representanter för alla de demokratiska partierna, folkorganisationerna, demokratiska personligheter ur olika skikt, nationella minoriteter och utlandskineser, proklamera bildande av Folkrepubliken Kina och välja en demokratisk koalitionsregering att företräda den. Endast på detta sätt kan vårt stora fosterland frigöra sig från ödet att vara ett halv-feodalt och halvkolonialt land och slå in på oberoendets, frihetens, fredens, enhetens, styrkans och välståndets väg. Detta är en gemensam politisk grundval. Det är den gemensamma politiska grundvalen för Kinas kommunistiska partis, de demokratiska partiernas, folkorganisationernas, de demokratiska personligheternas i alla skikt, de nationella minoriteternas och utlandskinesernas enade kamp, och det är också den gemensamma grundvalen för hela folkets enade kamp. Denna politiska grundval är så fast att inga allvarligt sinnade demokratiska partier, folkorganisationer eller demokratiska personligheter givit uttryck åt några meningsskiljaktigheter, och alla anser att detta är den enda väg, som leder i rätt riktning för lösandet av Kinas alla problem.

Folket i hela landet har genom att stödja sin egen Folkets Befrielsearmé vunnit kriget. Detta stora Folkets befrielsekrig, som började i juli 1946, har nu pågått i tre år. Kriget igångsattes av kuomintangreaktionärerna med den hjälp de fick av den utländska imperialismen. I det kuomintangreaktionärerna släppte detta inbördeskrig löst mot folket rev de svekfullt och samvetslöst sönder stilleståndsavtalet och resolutionerna från den Politiska rådgivande konferensen i januari 1949. Men på tre korta år har de besegrats av den hjältemodiga Folkets Befrielsearmé. För kort tid sedan, efter det att kuomintangreak-tionärernas fredskomplott avslöjats, ryckte Folkets Befrielsearmé djärvt fram och slog sig över Yangtsefloden. Nanking, kuomintangreaktionärernas huvudstad, är nu i våra händer. Shanghai, Hangchow, Nanchang, Wuhan och Sian har befriats. Just nu genomför Folkets Befrielsearmés fältarméer en stor inmarsch, som saknar sin like i Kinas historia, i de sydliga och nordvästliga provinserna. På tre år har Folkets Befrielsearmé utplånat tillhopa 5.590.000 man av de reaktionära kuomintang-trupperna. Nu uppgår återstoden av Kuomintangs styrkor till endast omkring 1.500.000, däri inberäknade såväl reguljära styrkor som de som befinner sig i de militära inrättningarna och akademierna bakom fronten. Det kommer att ta ännu någon tid att göra rent hus med dessa rester av fienden, men det ska snart vara gjort.

Detta är en seger för folket i hela Kina, och det är också en seger för folken i hela världen. Hela världen, utom imperialisterna och reaktionärerna i de olika länderna, är stolt och hänförd över denna stora seger för det kinesiska folket. Det kinesiska folkets kamp mot sina fiender och den kamp som folken i världen för mot sina fiender har samma innebörd. Kinas folk och folken i världen har alla bevittnat faktum att imperialisterna beordrat de kinesiska reaktionärerna att hänsynslöst bekämpa det kinesiska folket medelst ett kontrarevolutionärt krig och att det kinesiska folket segerrikt kastat reaktionärerna över ända medelst ett revolutionärt krig.

Här tror jag det är nödvändigt att fästa folks uppmärksamhet på faktum att imperialisterna och deras hejdukar, de kinesiska reaktionärerna, inte kommer att finna sig i sitt nederlag i Kina. De kommer att fortsätta att på alla möjliga sätt sammansvärja sig mot det kinesiska folket. De kommer till exempel att smuggla in sina agenter i Kina för att utså tvedräkt och skapa svårigheter. Säkert är, att de aldrig kommer att försumma detta slags verksamhet. De kommer, för att ta ett annat exempel, att egga de kinesiska reaktionärerna att blockera Kinas hamnar och kommer även att sätta in sina egna styrkor för detta ändamål. De kommer att göra detta så länge det är möjligt. I den mån de fortfarande längtar efter äventyr kommer de dessutom att sända en del av sina trupper att invadera och härja Kinas gränser, detta är heller inte uteslutet. Allt detta måste vi ta med i beräkningen. Just därför att vi har segrat får vi aldrig slappna i vår vaksamhet mot imperialisternas och deras hej dukars vanvettiga hämndekomplotter. Den som låter sin vaksamhet slappna avväpnar sig själv politiskt och försätter sig i ett passivt läge. Med dessa förhållanden för ögonen måste folket i hela landet enas för att beslutsamt, grundligt, helt och fullständigt krossa varenda en av imperialisternas och deras hejdukars, de kinesiska reaktionärernas, komplotter mot det kinesiska folket. Kina måste vara oberoende, Kina måste vara fritt, det kinesiska folket måste självt besluta i och sköta Kinas angelägenheter, och ingen inblandning, inte ens den allra minsta, från något imperialistiskt land kommer att tolereras.

Den kinesiska revolutionen är en revolution som gjorts av de breda massorna inom hela nationen. En och var är vår vän med undantag för imperialisterna, feodalerna, byråkratkapitalisterna, kuomintangreaktionärerna och deras medbrottslingar. Vi har en bred och fast revolutionär enhetsfront. Denna enhetsfront är så bred att den omfattar arbetarklassen, bönderna, städernas småbourgeoisie och den nationella bourgeoisien. Denna enhetsfront är så fast att den besitter beslutsam vilja och outtömlig förmåga att besegra varje fiende och övervinna varje svårighet. Den epok vi lever i är en epok i vilken det imperialistiska systemet går mot sitt fullständiga sammanbrott. Imperialisterna har råkat i en kris som de aldrig kan ta sig ur, och hur de än fortsätter att bekämpa det kinesiska folket, kommer det kinesiska folket alltid att ha en väg till att vinna slutlig seger.

Samtidigt vill vi inför hela världen proklamera att vad vi bekämpar är uteslutande det imperialistiska systemet och dess komplotter mot det kinesiska folket. Vi är villiga att, på grundval av principerna om jämlikhet, ömsesidig fördel och ömsesidig respekt för territoriell integritet och suveränitet diskutera upprättandet av diplomatiska förbindelser med varje utländsk regering förutsatt att den är villig att bryta förbindelserna med de kinesiska reaktionärerna, slutar upp att konspi-rera med dem eller att hjälpa dem och intar en verkligt och inte hycklande vänskaplig hållning till Folkets Kina. Det kinesiska folket önskar att ha vänskapligt samarbete med folken i alla länder och att återupptaga och utvidga sin internationella handel för att utveckla produktionen och befordra ekonomiskt välstånd.

Meddelegater, alla förutsättningar är mogna för oss att sammankalla den Nya politiska rådgivande konferensen och bilda en demokratisk koalitionsregering. Folket i hela landet väntar ivrigt på att vi skall inkalla konferensen och bilda regeringen. Jag tror att det arbete som vi nu har påbörjat ska uppfylla denna förhoppning och göra det inom kort.

Då Kinas demokratiska koalitionsregering bildats, kommer dess huvuduppgifter att bli: 1) att göra slut på resterna av reaktionärerna och undertrycka deras skadegörarverksamhet, samt 2) att göra allt som är möjligt och till det yttersta anstränga sig för att återställa och utveckla folkets ekonomi och samtidigt återställa och utveckla folkets kultur och undervisning.

Det kinesiska folket kommer att få se. att när Kinas öde ligger i folkets händer, kommer Kina, likt den uppgående solen i öster, att lysa upp varenda vrå i hela landet med strålande sken, snabbt städa undan den smuts som den reaktionära regeringen lämnat efter sig, hela krigets sår och bygga en ny, stark och blomstrande folkrepublik, som är sitt namn värdig.

Leve Folkrepubliken Kina!

Leve den demokratiska koalitionsregeringen!

Leve den stora enheten inom folket i hela landet!

NOTER

[1]Kommittén sammanträdde i Peiping 15—19 juni 1949. Den bestod av 134 ledamöter som representerade tjugotre organisationer och grupper, däribland Kinas kommunistiska parti, de olika demokratiska partierna, folkorganisationerna, demokratiska personligheter ur alla skikt, landets nationella minoriteter och utlandskineserna. Kommittén antog "Organiska regler utfärdade av Förberedande kommittén för den Nya politiska rådgivande konferensen' och "Bestämmelser rörande de organisationer och grupper som deltar i den Nya politiska rådgivande konferensen och storleken av deras delegationer" samt tillsatte ett verkställande utskott med kamrat Mao Tse-tung i spetsen. Konferensen kallades den Nya politiska rådgivande konferensen för att skilja den från Politiska rådgivande konferensen, som öppnades i Chungking den 10 januari 1946. Vid dess första plenarsammanträde den 21 september 1949 ändrades dess namn till Kinesiska folkets politiska rådgivande konferens.[TILLBAKA]

[2] Se "Om septembermötet — cirkulär från Kinas kommunistiska partis centralkommitté", not 4, i detta band.[TILLBAKA]