Mönstra
våra styrkor för att slå tillbaka höger elementens
vilda angrepp[*]
8 juni 1957
Omkring femton dagar kommer att vara tillräckligt
för att fritt lufta åsikterna i organisationer på provins-
och municipnivå och i högskolor och universitet. De reaktionära
elementen har varit otyglade i sina angrepp. Bland partiets och ungdomsförbundets
medlemmar har de vacklande redan deserterat till dem eller överväger
att desertera. Aktivisterna och mittenelementen i de väldiga skarorna
av parti- och förbundsmedlemmar reser sig till kamp. Med väggtidningen
som vapen samlar båda sidorna erfarenhet och härdas i kampen.
Vi behöver inte oroa oss, ty de reaktionära elementen utgör
inte mer än några få procent, och de ursinnigaste bara
en procent. Bli inte stela av skräck bara därför att
himlen för tillfället verkar mulen. De reaktionära elementen
kommer att bege sig ut ur sina egna organisationer och högskolor
för att fortsätta sin verksamhet i fabriker och andra högskolor,
och försiktighetsmått bör vidtas för att hålla
dem utanför. Inkalla möten med de viktigaste kadrerna och
arbetarveteranerna i fabrikerna och förklara för dem att en
del dåliga kapitalister, dåliga intellektuella och reaktionära
element i samhället sätter i gång vilda angrepp mot
arbetarklassen och kommunistiska partiet i ett försök att
störta den av arbetarklassen ledda statsmakten, och att de bör
försäkra sig om att inte bli lurade av dessa personer. Hindra
var och en som försöker uppegga folket. Mobilisera massorna
till att riva ner reaktionära väggtidningar längs gatorna.
Fabriksarbetarna bör vara klara över hela läget och får
inte ställa till något bråk. Under denna tid bör
de inte ta upp sådana frågor som välfärd och löner
utan bör samordna sina aktioner mot reaktionärerna.
Var goda att se upp med de vilda angreppen från
de reaktionära elementen i de demokratiska partierna. Få
vart och ett av dessa partier att anordna seminarier i vilka såväl
vänster- och mitten- som högerelement deltar. Låt såväl
positiva som negativa meningar komma till tals och sänd dit reportrar
att bevaka dessa diskussioner. Vi bör taktfullt uppmuntra vänster-
och mittenelementen att säga ifrån vid dessa möten och
tillbakavisa högern. Detta är mycket effektivt. Partitidningen
på varje ort bör ha flera tiotal artiklar redo och trycka
dem dag för dag när angreppens flodvåg börjar ebba
där. Var noga med att organisera mitten- och vänsterelementen
till att skriva för pressen. Men innan flodvågen övergår
till ebb bör partitidningarna begränsa antalet artiklar som
uttrycker positiva synpunkter (de kan publicera artiklar skrivna av
mittenelementen). Ge massorna fria händer när det gäller
att tillbakavisa högerelementens väggtidningar. Organisera
seminarier vid högskolor och universitet för att låta
professorerna säga sin mening om partiet rent ut, och försök
så långt möjligt att få högerelementen att
spy ut allt sitt gift, vilket kommer att publiceras i tidningarna. Låt
professorerna hålla tal och de studerande svara fritt. Det är
bäst att låta de reaktionära professorerna, lektorerna,
assistenterna och studerande spy ut sitt gift och tala utan några
hämningar. De är de bästa lärarna. När den
lämpliga tidpunkten kommer förlora ingen tid när det
gäller att organisera särskilda möten för medlemmar
av partiet och ungdomsförbundet för att sammanställa
kritiken; acceptera den kritik som är konstruktiv och rätta
till misstag och brister, men tillbakavisa den kritik som är nedrivande.
Organisera samtidigt en del ickepartimedlemmar till att hålla
tal och lägga fram de riktiga synpunkterna. Låt sedan en
ansvarig partikader som åtnjuter aktning hålla ett sammanfattande
tal, som är både analytiskt och övertygande, för
att framkalla en fullständig förändring i stämningen.
Om allt går väl kommer hela processen att ta en månad
eller så, och vi kan därefter gå över till korrigering
inom partiet, vilken kommer att vara såsom "en lätt
bris och ett milt regn".
Detta är en stor politisk och ideologisk kamp.
Endast genom att föra den kan vårt parti behålla initiativet,
härda våra kadrer, fostra massorna, isolera reaktionärerna
och driva dem på defensiven. Under de gångna sju åren
tycktes vi ha initiativet, men det var i bästa fall endast till
hälften sant. Reaktionärernas kapitulation var falsk, och
många av mittenelementen underkastade sig motvilligt. Nu har läget
börjat förändras. Fastän vi utåt sett är
på defensiven, håller vi i själva verket på att
vinna initiativet. Orsaken är att vi på allvar håller
på att genomföra en korrigering. De reaktionärer som
har tappat huvudet och är alldeles utom sig, bara tycks ha initiativet,
men de har gått för långt och som resultat därav
stöter de folk ifrån sig och hamnar på defensiven.
Eftersom läget skiftar från plats till plats kan ni vara
smidiga i er taktik och era förberedelser.
Kort sagt är detta en stor kamp (med slagfältet
både i och utanför partiet). Om vi inte vinner detta slag,
kommer det att bli omöjligt att uppnå socialismen, och det
kan till och med uppstå en viss fara för en "Ungernhändelse".
Genom att nu självmant ha satt igång korrigeringen har vi
med avsikt inbjudit en möjlig "Ungerhändelse" och
brutit upp den i många små "Ungernhändelser",
som äger rum i olika organisationer och högskolor och behandlas
var för sig. Dessutom har partiet och regeringen inte bringats
i oordning, med undantag för en mycket liten del (det är utmärkt
att denna lilla del har angripits av röta eftersom det betyder
att varet har klämts ut). Allt detta är mycket nyttigt. Eftersom
det fanns reaktionärer i vårt samhälle, eftersom mittenelementen
aldrig hade fått de läxor de nu får och eftersom partiet
aldrig hade genomgått sådana prövningar som denna,
var det oundvikligt att störningar förr eller senare skulle
uppstå.
I dag är läget inom landet utmärkt,
vi har arbetarna, bönderna, partiet, regeringen, armén och
flertalet av de studerande beslutsamt på vår sida. Det internationella
läget är utmärkt, och Förenta staterna är i
ett svårt läge.
NOT
[*]Internt
partidirektiv, utarbetat för Kinas kommunistiska partis Centralkommitté.[TILLBAKA]
1957 |
Ordförande
Mao Tsetung |
|