OM VALFARSEN
Diskussionen om valet fokuserar idag på varför 14,19% (av de 85,81% som röstade) lade sina röster på SD. Men bortsett från den fascism som kommer från SD:s håll, så är det allmänt känt hur borgerliga media ständigt fyller sina sidor med nyheter om ”problemen” i Rosengård, Rinkeby etc., och framställer folket i förorterna som någon slags barbarer. De problem som utsugningen och fattigdomen skapar (och som funnits i Sverige sedan långt innan invandringen från tredje världen började) skylls i stället på de ”kulturer” i vilka dessa människor har sitt ursprung. Från universiteten kommer teorier om ”kulturchocker” och ”mångkultur”, vilka sedan sprids i samhället – allt för att avleda uppmärksamheten från fattigdomen och klasskampen och i stället skapa en debatt om ”invandring”.
Samtidigt sprider de sin chauvinism på alla möjliga sätt, när de försöker marknadsföra den ”svenska kulturens” påstådda förtjänster, helt utan grund i verkligheten: de s.k. traditionerna (skolavslutningar, midsommar m.m.), den påstådda svenska ”demokratin” och ”fredligheten” etc. Mot denna bakgrund är det inte konstigt att det struktureras en öppen fascism (det skulle vara konstigt om det inte gjorde det), som använder statens medel för att sprida och genomföra sina fascistiska idéer och dra med sig alla dem som redan indoktrinerats med ovan nämnda propaganda från borgerliga media, de som utan någon djupare ideologisk eller politisk insikt får höra från olika håll att det ”dåliga” i Sverige kommer från ”invandrarna”. Denna ”invandringskritik” är inte ett motstånd mot den borgerliga politik som går ut på att importera billig arbetskraft och skapa andra klassens medborgare som diskrimineras och utsätts för den gamla borgerliga statens strukturerade rasism. I stället fyller ”invandringskritiken” funktionen att rättfärdiga denna politik; att framställa denna utsugning som någon slags ”gästfrihet” från den svenska statens sida. Bakom både ”invandringskritiken” och den borgerliga ”medmänskligheten” ligger idén att de som kommer hit (från tredje världen) är underlägsna och underutvecklade varelser som tar ”svenskarnas” jobb och kvinnor – en idé som odlats och främjats av den härskande klassen under lång tid i Sverige och i alla andra imperialistiska länder för att rättfärdiga deras utsugning av folken i tredje världen och deras uppdelning av arbetarklassen i skikt som ställs emot varandra.
Men ingen talar idag om de 14,19% som inte röstade alls. I denna s.k. demokrati finns det ingen som representerar de som inte röstar. De får inget utrymme i TV eller massmedia över huvud taget. Det finns ingen röst för dem som anser att man inte bör fortsätta rösta utan i stället bryta den onda cirkeln av att rösta på löften som aldrig kommer att uppfyllas, att rösta på dem som försvarar denna imperialistiska världsordning och dess status quo, och lever på att suga ut och skapa krig i tredje världens länder, på dem som oavbrutet ökar sina profiter samtidigt som folket i Sverige betalar bland de högsta skatterna i världen och deras behov inte ens tillgodoses (vetenskaplig utbildning, tillgång till vård för den stora majoriteten, rätten till arbete etc.). Ställ allt detta mot dem som säger att problemen i Sverige beror på ”invandrarna”, när sanningen är att Sverige inte ens har 10 miljoner invånare, och en stor del av de s.k. invandrarna inte ens är invandrare utan födda i Sverige. Sverige är på väg att bli som USA, där de som härstammar från europeiska familjer kallar de med afrikanskt, latinamerikanskt eller asiatiskt ursprung för ”invandrare”, trots att de inte själva härstammar från infödda amerikaner. Det är alltså inte en fråga om ”invandring” eller ”kulturer”, utan om motsättningen mellan imperialismen och de förtryckta nationerna i tredje världen, om motsättningen mellan utsugare och utsugna.
Om vi ser på valresultatet, så är det 85,81% som har röstat, för att ge borgarklassens representanter och karriärister plats i Riksdagen, där de garanteras en saftig lön för att se till så att den imperialistiska borgarklassen kan fortsätta spela sin svarta roll i historien: att ackumulera mer kapital och suga ut andra människor. De valresultat som rapporteras för de olika partierna utgår bara ifrån de som har röstat, och det ser därför ut som de har större stöd än de har i verkligheten. Om man utgår från faktiska röster, så är det t.ex. inte alls 31% av svenskarna som har röstat på Socialdemokraterna, utan ca 26%, och samma sak gäller alla partierna, inklusive SD.
14,9% har ingen representation, de har inte ens tomma stolar i Riksdagen. Alla stolar måste förstås fyllas för att kunna fortsätta motivera folk att rösta för detta ruttna kapitalistiska system. Låt oss inte falla i fällan att vi ”måste delta” eller propagera för att kunna delta på det lokala planet eller rösta på det ”minst dåliga alternativet” för att ”de inte ska kunna fylla de tomma stolar som skulle ha varit våra”, eller för att ”inte favorisera dem som får flest röster”. Nej, det vi måste göra är att organisera protesten, bredda kampanjen för att inte rösta! På så vis kan vi skapa ett maktvakuum på längre sikt och bryta och avlegitimera borgarnas och deras lakejers representativa auktoritet, och samtidigt börja lägga grunder för att bygga det kommunistiska partiet för att fylla detta maktvakuum och visa sig som arbetarklassens och den breda majoritetens sanna vägledare och representant. Skapa folkskolor för att utbilda massorna och vaccinera dem mot den borgerliga indoktrineringen i deras skolor, deras universitet, deras massmedia och hela deras överbyggnad, organisera oss lokalt och på nationell nivå för rekonstitutionen av Partiet och det framtida erövrandet av makten.