Några tillspetsade frågor till Kuomintang[*]
Den 12 juli 1943
Under de senaste månaderna har en
mycket ovanlig och chockerande händelse inträffat inom det antijapanska
lägret i Kina, nämligen den kampanj som många av Kuomintang
ledda parti-, regerings- och arméorganisationer satt i gång
för att ödelägga enheten och undergräva försvarskriget.
Den tar formen av ett angrepp på kommunistiska partiet men är
i verkligheten riktad mot hela den kinesiska nationen och folket.
Betrakta först Kuomintangs arméer.
Av de arméer som står under Kuomintangs ledning landet över
är inte färre än tre grupparméer ur huvudstyrkorna
förlagda i Nordväst — 34:e, 37:e och 38:e grupparméerna,
allesammans under befäl av Hu Tsung-nan, ställföreträdande
överbefälhavare i 8:e krigszonen. Två av dessa har använts
till att inringa gränsområdet Shensi—Kansu—Ningsia medan endast
en har tilldelats försvarstjänst längs Gula floden, från
Yichuan till Tung-kuan, mot de japanska inkräktarna. Detta läge
har bestått i över fyra år, och folk vande sig vid det
så länge det inte förekom några militära sammanstötningar.
Men under de allra senaste dagarna har en oväntad förändring
skett. Två av de tre armékårerna — l:a, 16:e och 90:e
armékårerna — i försvarstjänst längs floden
har dragits bort, l:a armékåren till området vid Pinchow
och Chunhua och den 90:e till Lochuan-området, och båda förbereder
aktivt ett angrepp mot gränsområdet medan större delen
av försvarsanläggningarna vid floden har lämnats obemannade
inför de japanska inkräktarna.
Detta gör det oundvikligt att folk
frågar: Precis vilka är förhållandena mellan detta
kuomintangfolk och japanerna?
Dag efter dag har många av Kuomintangs
folk fräckt propagerat att kommunistiska partiet "saboterar försvarskriget"
och "ödelägger enheten". Kan bortdragandet av huvudparten av
de styrkor som försvarar floden kallas stärkande av försvarskriget?
Kan angrepp på gränsområdet kallas stärkande av
enheten?
Vi skulle vilja fråga det folk i
Kuomintang som gör allt detta: Ni vänder ryggen mot japanerna
medan de står vända emot er. Vad ska hända om japanerna
börjar rycka fram i hälarna på er?
Vad är meningen med att ni överger
stora delar av försvarsanläggningarna vid floden medan japanerna
lugnt ser på från andra stranden utan att röra sig för
annat än att genom sina kikare fröjdefullt betrakta era småningom
försvinnande ryggar? Varför är japanerna så glada
att se er på ryggen? Och vad är det som gör att ni känner
er så lättade efter att ha övergivit försvarsanläggningarna
vid floden och lämnat stora delar av dem obemannade?
I ett samhälle som grundar sig på
privategendom låser folk vanligtvis sina dörrar innan de går
till sängs om kvällen. Var och en vet att det inte är ett
utslag av beskäftighet utan en försiktighetsåtgärd
mot inbrottstjuvar. Är ni inte rädda att inbrottstjuvar ska
komma nu, när ni har lämna huvudingången vidöppen?
Och om huvudingången har lämnats vidöppen men tjuvarna
ändå inte kommer, vad är då orsaken till det?
Enligt er är det kommunisterna som
i Kina "saboterar försvarskriget" medan ni själva är synnerligen
hängivna "nationen över allt annat". Och nu då, vad är
det som ni sätter "över allt annat", när ni vänder
fienden ryggen?
Enligt er är det också kommunisterna
som "ödelägger enheten" medan ni är hängivna "enhet
i god tro". Nåväl, ni har sänt en väldig styrka på
tre grupparméer (minus en armékår) med påskruvade
bajonetter och tungt artilleri att marschera emot folket i gränsområdet;
kan det räknas som "enhet i god tro"?
Eller ta ett annat av era påståenden
— att ni är mycket måna inte om enhet utan om "förening"
— och att ni därför vill utplåna gränsområdet,
likvidera "feodal separatism" och döda varenda kommunist. Nåväl,
hur kommer det sig då att ni inte är rädda för att
japanerna ska "förena" den kinesiska nationen, er inberäknade,
så att den upphör att existera?
Anta att ni, medan ni segerrikt "förenar"
gränsområdet med ett enda slag och utplånar kommunisterna,
är i stånd att hålla japanerna i dvala medelst någon
"sömndryck" eller "besvärjelse", så att både nationen
och ni själva undgår att "förenas" av dem. Välan,
kära herrar i Kuomintang, vill då inte ni ge oss en liten aning
om er sömndrycks eller besvärjelses hemlighet?
Men om ni inte har någon sömndryck
eller besvärjelse för att behandla japanerna med och om ni inte
träffat en hemlig överenskommelse med dem, låt oss då
klart och formellt säga er: ni bör inte och får inte angripa
gränsområdet. "När beckasinen och musslan slåss
är det fiskaren som vinner", "bönsyrsan jagar sångstriten
men bakom dem lurar gyllingen" — det ligger sanning i dessa två
ordstäv. Det rätta för er att göra är att gå
samman med oss för att "förena" det territorium som japanerna
ockuperat och driva ut djävlarna. Av vilket skäl är ni
så angelägna och har så brått att "förena"
den landsträcka som gränsområdet utgör? Fastän
väldiga sträckor av vårt vackra land har fallit i fiendens
händer är ni inte angelägna och har ni inte brått
att ändra på det; i stället är ni angelägna
att angripa gränsområdet och har brått att krossa kommunistiska
partiet. Så sorgligt! Så skamligt!
Betrakta härnäst Kuomintangpartiets
verksamhet. För att bekämpa kommunistiska partiet har Kuomintang
organiserat flera hundra avdelningar av hemliga agenter, till vilka det
har värvat alla slags skurkar. Låt oss anföra ett exempel.
Den 6 juli 1943, i republiken Kinas 32:a år, kort inför försvarskrigets
sexårsdag, släppte Kuomintangs Centrala nyhetsagentur ut ett
nyhetsmeddelande som sade att vissa "kulturella sammanslutningar" i Sian
i provinsen Shensi hade hållit ett möte och beslutat telegrafera
till Mao Tsetung och uppmana honom att använda det tillfälle
som Tredje internationalens upplösning erbjöd till att "upplösa"
Kinas kommunistiska parti och därutöver också att "avskaffa
den separatistiska gränsområdesregimen". Läsaren kan mycket
väl uppfatta detta som en "nyhet", men i verkligheten är det
en gammal historia.
Det visar sig att hela saken var ett handarbete
av en av de många hundra avdelningarna av hemliga agenter. Denna
avdelning, som handlade på order från högkvarteret (nämligen
"Nationalregeringens militära råds byrå för undersökningar
och statistik" och "Kuomintangs Centrala exekutivkommittés byrå
för undersökningar och statistik"), gav order till trotskisten
och förrädaren Chang Ti-fei, som nu är disciplindirektör
i koncentrationslägret i Sian och ökänd för sina antikommunistiska
skriverier i Motstånd och kultur, en förrädartidskrift
som finansieras av Kuomintang. Den 12 juni, det vill säga tjugofem
dagar innan Centrala nyhetsagenturen släppte ut nyhetsmeddelandet,
mönstrade han allt som allt nio personer i ett tiominuters möte
som "godkände" texten till det så kallade telegrammet.
Detta telegram har ännu i denna
dag inte nått Yenan, men dess innehåll är klart. Det
säger, har det berättats oss, att eftersom Tredje inter-nationalen
har upplösts så bör Kinas kommunistiska parti likaledes
"upplösas", att "marxismen-leninismen har diskrediterats" osv, osv.
Där har vi det. Detta är just
sådana saker som Kuomintang säger. Vi har alltid sagt, att
vad som helst kan komma ur munnarna på sådana som dessa kuomintangkreatur
(och kaka söker maka), och som man kunde vänta har de nu släppt
ifrån sig denna stinkande munväderspust.
Det finns nu många politiska partier
i Kina — det finns till och med två kuomintangpartier. Ett är
Kuomintang av Wang Ching-weis märke, som etablerats i Nangking och
annorstädes och också har en flagga med en vit sol mot en blå
himmel och en så kallad Central exekutivkommitté liksom en
samling avdelningar av hemlig polis. Dessutom finns det överallt
i de ockuperade områdena fascistiska partier som japanerna skapat.
Kära herrar i Kuomintang. Hur kommer
det sig att ni efter Tredje internationalens upplösning varit så
upptagna av att planera kommunistiska partiets "upplösning", men
inte ens velat lyfta ett finger för att upplösa några
av de förrädiska och av japanerna understödda partierna?
När ni gav Chang Ti-fei order att författa telegrammet, hur
kom det sig att ni inte nedlät er att, vid sidan om kravet på
kommunistiska partiets upplösning, tillägga att också
de förrädiska och av japanerna understödda partierna borde
upplösas?
Tycker ni möjligen att det finns
ett kommunistparti för mycket? I hela Kina finns det bara ett kommunistiskt
parti medan det finns två kuomintangpartier. Av vilket parti finns
det, när allt kommer omkring, ett för mycket?
Mina herrar i Kuomintang. Har ni någonsin
ägnat en tanke åt följande sak? Hur kommer det sig att
förutom ni själva såväl japanerna som Wang Ching-wei
gör vanvettiga ansträngningar att välta kommunistiska partiet
och därvid påstår att det enda kommunistiska partiet
är ett för mycket och därför måste krossas?
Och hur kommer det sig att de tycker att det finns för få kuomintangpartier
och de aldrig kan bli för många och att de överallt vårdar
och uppammar Wang Ching-weis typ av Kuomintang?
Mina herrar i Kuomintang. Vi har ingenting
emot att göra oss besväret att tala om för er att japanerna
och Wang Ching-wei har en särskild förkärlek för Kuomintang
och Folkets tre principer därför att de i dem bägge finner
något som de kan utnyttja. Enda gången efter första världskriget
då imperialisterna och förrädarna inte tyckte om utan
bittert hatade Kuomintang och gjorde sitt yttersta för att avskaffa
det, var under perioden 1924—27, då det reorganiserades av dr Sun
Yat-sen, tog emot kommunister i sina led och blev ett nationellt förbund,
i vilket Kuomintang och kommunistiska partiet samverkade.
Enda gången då imperialisterna
och förrädarna inte tyckte om utan bittert hatade Folkets tre
principer och gjorde sitt yttersta för att avskaffa dem var också
under samma tid, då dessa principer av dr Sun Yat-sen omvandlades
till de revolutionära Folkets tre principer sådana dessa framlades
i manifestet från Kuomintangs första rikskongress. Med undantag
för den perioden har Kuomintang kastat ut kommunisterna, och Folkets
tre principer har berövats den revolutionära anda som dr Sun
Yat-sen ingöt i dem, och bägge har därför vunnit alla
imperialisters och förrädares kärlek och har, av samma
orsak, kommit att älskas också av de japanska fascisterna och
förrädaren Wang Ching-wei, som vårdar och omhuldar dem
som högt skattade ägodelar. Det brukade finnas en gul lapp i
översta vänstra hörnet på den flagga som Kuomintang
av Wang Ching-weitypen förde för att skilja det partiet från
det andra Kuomintang. Men nu har till och med den tagits bort och allt
har ordnats så att det ser likadant ut för att inte stöta
ögat. Vilken stor kärlek!
Kuomintangexemplar av Wang Ching-weis
märke är talrika såväl i stora bakre området
som i de ockuperade områdena. En del arbetar underjordiskt, de utgör
fiendens femte kolonn. Andra framträder öppet, får sitt
uppehälle från Kuomintang eller från sitt arbete som
polisagenter, gör ingenting alls för att stå Japan emot
men specialiserar sig på antikommunism. Fastän de inte bär
Wang Ching-weis etiketter, är dessa människor i verkligheten
hans män. Också de tillhör fiendens femte kolonn, de använder
bara en något annorlunda förklädnad för att dölja
sin identitet och lura folk.
Hela saken är nu fullständigt
klar. Orsaken till att ni, då ni instruerade Chang Ti-fei att skriva
telegrammet, som krävde kommunistiska partiets "upplösning",
under inga förhållande ville besvära er med att tillägga
att också de av Japan understödda partierna och förrädarpartierna
borde upplösas, är att ni har mycket gemensamt med dem både
ifråga om ideologi, politik och organisation, och att grunddraget
i er gemensamma ideologi är att ni bekämpar kommunismen och
folket.
Vi vill ge er kuomintangfolk ytterligare
en fråga. Är det sant att den enda diskrediterade ismen
i Kina och i hela världen är marxismen-leninismen och att
alla de andra är goda saker? Bortsett från Folkets tre principer
av Wang Ching-weis typ som vi just nämnt, vad säger ni om Hitlers,
Mussolinis och Hideki Tojos fascism? Vad säger ni om Chang Ti-feis
trotskism? Och vad säger ni om de kontrarevolutionära läror
som hyllas av de olika typerna av kontrarevolutionära hemliga underrättelseorgan
i Kina?
Kära herrar i Kuomintang. Hur kommer
det sig att ni, när ni instruerade Chang Ti-fei att skriva telegrammet,
inte tillade en enda fras eller reservation rörande alla dessa så
kallade ismer, som är ungefär lika nyttiga som pesten,
vägglöss eller hunddynga? Är det möjligen så
att allt detta kontrarevolutionära skräp i era ögon är
utan vank och tadel medan marxismen-leninismen allena är fullständigt
diskrediterad?
För att tala rent ut, vi misstänker
starkt att ni arbetar i hemligt samförstånd med de av Japan
understödda och förrädiska partierna, det är skälet
till att ni och de "talar med samma tunga", det är orsaken till att
ni och fienden och förrädarna är varandra så precis
lika, faktiskt identiska och omöjliga att skilja åt både
i ord och i handlingar. Japanerna och förrädarna önskade
att Nya fjärde armén skulle upplösas, och ni beordrade
dess upplösning. De önskar upplösa kommunistiska partiet,
och det önskar ni med. De önskar avskaffa gränsområdet,
och det gör ni med. De vill inte att ni ska försvara Gula floden,
och då överger ni försvarsverken där. De angriper
gränsområdet (under de senaste sex åren har de fientliga
styrkorna längs flodstranden mitt emot häradena Suiteh, Michih,
Chiahsien, Wupao och Chingchien aldrig upphört att bombardera Åttonde
routearméns försvarsanläggningar vid floden) och också
ni avser att angripa det. De är antikommunister, och det är
ni med. De smädar bittert kommunismen och liberala idéer,
och det gör ni med. När de griper en kommunist, tvingar de honom
att offentligen avsvära sig sin politiska övertygelse i pressen,
och det gör ni med. De sänder kontrarevolutionära agenter
att åla sig in i kommunistiska partiet och i Åttonde routearmén
och Nya fjärde armén i syfte att splittra och söndra,
och det gör ni med. Hur kommer det sig att ni och de är så
märkligt lika, identiska och omöjliga att skilja åt? Eftersom
ni och fienden och förrädarna är exakt lika, identiska
och omöjliga att skilja åt i så många ord och gärningar,
hur ska människor undgå att misstänka att ni arbetar hand
i hand med dem eller har ingått en hemlig överenskommelse med
dem?
Vi framför härmed följande
formella protest till Kuomintangs Centrala exekutivkommitté: Er
åtgärd att, som förberedelse för att angripa gränsområdet
och inleda inbördeskrig, dra bort huvudstyrkorna i flodförsvaret
är ytterligt felaktig och otillåtlig. Er Centrala nyhetsagenturs
publicering av nyhetsmeddelandet av den 6 juli, vilket syftar till att
spränga enheten och förolämpa kommunistiska partiet, är
också ytterligt felaktig och otillåtlig. Båda dessa
misstag är grova brott, omöjliga att skilja från dem som
begås av fienden och av förrädarna. Ni måste rätta
dem.
Därmed riktar vi till herr Chiang
Kai-shek, Kuomintangs högste ledare, följande formella krav:
Var god beordra Hu Tsung-nans trupper att återvända till försvarsanläggningarna
vid floden, var god att återkalla Centrala nyhets agenturen till
ordningen och bestraffa förrädaren Chang Ti-fei.
Härmed appellerar vi till alla sanna
patrioter bland Kuomintangs medlemmar som inte gillar att försvarsstyrkorna
vid floden dragits bort i syfte att angripa gränsområdet och
som inte gillar kravet på kommunistiska partiets upplösning:
var goda att handla nu för att avvärja den kris som ett inbördeskrig
innebär. Vi är villiga att samverka med er till slutet för
att rädda nationen.
Vi tror att dessa krav är fullt berättigade.
NOTER
[*] Denna artikel skrevs som ledare i Dagbladet
Befrielse i Yenan.[TILLBAKA]
1943 |
Ordförande
Mao Tse-tung |
|