Om Hurleypolitikens farlighet[*]

Den 12 juli 1945

Det har blivit alltmer klart att Förenta staternas politik gentemot Kina, såsom den företräds av dess ambassadör Patrick J. Hurley, skapar en inbördeskrigskris i Kina. Kuomintangregeringen har, genom att hålla fast vid sin reaktionära politik, levt på inbördeskrig ända sedan den upprättades för arton år sedan. Endast under Sianintermezzot 1936 och den japanska invasionen söder om Stora muren 1937 tvingades kuomintangregeringen att för en tid uppge sitt landsomfattande inbördeskrig. Sedan 1939 har emellertid inbördeskrig återigen förts i lokal omfattning utan avbrott. "Bekämpa kommunisterna först" är den mobiliseringsparoll som kuomintangregeringen använder bland sitt eget folk, medan den sätter motstånd mot Japan på andra plats. För närvarande är alla dess militära planer inriktade inte på att bekämpa de japanska angriparna, utan på att "återta förlorat territorium" från Kinas befriade områden och på att utplåna Kinas kommunistiska parti. Detta läge måste allvarligt tas med i beräkningen i vår kamp både för seger i försvarskriget och för fredligt uppbygge efter kriget. Den bortgångne president Roosevelt tog det med i beräkningen och avstod följaktligen i Förenta staternas intresse från att bedriva en politik innebärande hjälp till Kuomintang att företa väpnade angrepp på Kinas kommunistiska parti. När Hurley som Roosevelts personlige representant i november 1944 besökte Yenan, instämde han i Kinas kommunistiska partis plan om att avskaffa Kuomintangs enpartidiktatur och upprätta en demokratisk koalitionsregering. Men senare ändrade han ton och återtog vad han sagt i Yenan. Denna förändring blottades i hela sin grovhet i hans uttalande i Washington den 2 april. Under mellantiden syns, enligt samme Hurley, kuomintangregeringen, representerad av Chiang Kai-shek, ha blivit Skönheten själv och Kinas kommunistiska parti Odjuret. Han sade rent ut att Förenta staterna skulle samarbeta endast med Chiang Kai-shek och inte med Kinas kommunistiska parti. Detta är naturligtvis inte enbart Hurleys personliga åsikt, utan åsikten hos en hel grupp människor i Förenta staternas regering. Det är en felaktig och farlig åsikt. Vid denna tidpunkt dog Roosevelt, och Hurley återvände på strålande humör till Förenta staternas ambassad i Chungking. Faran med Förenta staternas kinapolitik, såsom den företräds av Hurley, är att den uppmuntrar kuomintangregeringen att bli ännu mer reaktionär och förvärrar inbördeskrigskrisen. Om Hurleypolitiken fortsätter, kommer Förenta staternas regering oåterkalleligen att ramla ned i den kinesiska reaktionens djupa och stinkande kloakbrunn. Den kommer att göra hundratals miljoner kineser som har vaknat eller håller på att vakna till sina antagonister, och den kommer att bli ett hinder för försvarskriget nu och för världsfreden i framtiden. Står det inte klart att detta skulle bli den oundvikliga följden? En del av den allmänna opinionen i Förenta staterna är oroad för en kinapolitik av Hurleytypen, med de faror den innebär, och vill en förändring i den, ty då det gäller Kinas framtid ser dessa människor klart att de krafter bland det kinesiska folket som kräver oberoende, frihet och enhet är oemotståndliga och kommer att bryta sig fram och avskaffa utländskt och feodalt förtryck. Vi kan ännu inte säga huruvida eller när Förenta staternas politik kommer att ändras. Men en sak är säker. Om Hurleypolitiken, att bistå och underblåsa de reaktionära krafterna i Kina och reta emot sig det kinesiska folkets väldiga massor fortsätter oförändrad, kommer den att lägga en förkrossande börda på Förenta staternas regering och på dess folk och störta dem i oändliga svårigheter. Denna sanning måste göras klar för folket i Förenta staterna.

TELEGRAM TILL KAMRAT WILLIAM Z. FOSTER

Den 29 juli 1945

Kamrat William Z. Foster och Förenta staternas kommunistiska partis Nationalkommitté:

Det gläder oss att få veta att Förenta staternas kommunistiska politiska förbund vid extra kongress har beslutat att förkasta Browders revisionistiska, det vill säga, kapitulationistiska linje,[1] har återupprättat en marxistisk ledning och återupplivat Förenta staternas kommunistiska parti. Vi sänder er härmed våra varma gratulationer till denna stora seger för arbetarklassen och den marxistiska rörelsen i Förentastaterna. Browders hela revisionist-kapitulantlinje (som helt och fullt kommer till uttryck i hans bok, Teheran) återspeglar i allt väsentligt Förenta staternas reaktionära kapitalistgruppers inflytande inom den amerikanska arbetarrörelsen. Dessa grupper gör nu sitt yttersta för att utsträcka sitt inflytande även till Kina. De stödjer den felaktiga politik som förs av den reaktionära klicken inom Kuomintang, en politik som går emot nationens och folkets intressen. Sålunda ställer de det kinesiska folket inför den allvarliga faran av ett inbördeskrig och sätter intressena hos folken i våra två stora länder, Kina och Förenta staterna på spel. Tvivelsutan kommer den amerikanska arbetarklassen och dess avantgardes, Förenta staternas kommunistiska partis, seger över Browders revisionist-kapitulantlinje att märkbart bidra till den stora sak i vilken de kinesiska och amerikanska folken är engagerade, genomförandet av kriget mot Japan och uppbyggandet av en fredlig och demokratisk värld efter kriget.

NOTER

[*] Denna kommentar skrevs för nyhetsbyrån Nya Kina.[TILLBAKA]

[1]Earl Browder var generalsekreterare i Förenta staternas kommunistiska parti från 1930 till 1944. Under andra världskriget utvecklades de högeridéer inom Förenta staternas kommunistiska parti, för vilka Browder var den främste företrädaren, till en antimarxistisk revisionist-kapitulantlinje. Från december 1943 och framdeles förespråkade Browder denna linje i ett antal föredrag och artiklar, och i april 1944 utgav han Teheran som sitt högeropportunistiska program. Han reviderade den grundläggande leninistiska tesen, att imperialismen är monopolistisk, dekadent och döende kapitalism; han förnekade den amerikanska kapitalismens imperialistiska karaktär och påstod att den "har kvar en del av en ung kapitalisms kännetecken" (Browders kursiv) samt att proletariatet och storbourgeoisin i Förenta staterna har ett "gemensamt intresse". Sålunda bonade han om att systemet med monopolistiska truster skulle tryggas och drömde om att genom klassförsoning rädda den amerikanska kapitalismen från oundvikliga kriser. Utgående från denna absurda värdering av den amerikanska kapitalismen och med en kapitulantlinje för klassamarbete med monopolkapitalet presiderade Browder i maj 1944 över en kongress som beslöt att upplösa Förenta staternas kommunistiska parti och skapade en partilös organisation, Förenta staternas kommunistiska politiska förbund. Från allra första början rönte Browders felaktiga linje motstånd från många medlemmar av Förenta staternas kommunistiska parti med kamrat William Z. Foster i spetsen. Under kamrat Fosters ledning antog Kommunistiska politiska förbundet i juni 1945 en resolution som förkastade Browders linje. I juli höll förbundet en extra rikskongress och beslöt att grundligt likvidera denna linje och återupprätta Förenta staternas kommunistiska parti. I februari 1946 uteslöts Browder ur partiet därför att han vidhöll sin inställning, vilken innebar ett förräderi mot proletariatet, och därför att han öppet stödde Trumanadministrationens imperialistiska politik och bedrev fraktionsarbete mot partiet.[TILLBAKA]